Mardrömmar och nattskräck: så hjälper du barnet genom svåra nätter

Mardrömmar och nattskräck – inte samma sak

Mitt i natten, när du själv är halvvaken, känns de likadana. Men de kommer från olika delar av sömncykeln och kräver faktiskt tvärtom olika saker av dig. Att veta vilket av dem du har framför dig förändrar allt i hur du bör agera.

Mardrömmar är skrämmande drömmar. De inträffar under REM-sömnen, oftast under nattens andra hälft. Barnet vaknar helt, minns drömmen och vill ha tröst. Det vet att du finns där.

Nattskräck sker däremot i den djupa sömnen, utanför REM, och ofta redan under de första timmarna efter att barnet somnat. Barnet kan sätta sig upp, skrika, slå omkring sig, svettas och stirra med vidöppna ögon av rädsla – men det är egentligen inte vaket. Det känner inte igen dig, går inte att trösta på vanligt sätt och minns ingenting på morgonen.

• Mardröm: barnet är vaket, ledset och sträcker sig efter dig. Nattskräck: barnet verkar vaket men går inte att nå.
• Mardröm: senare på natten. Nattskräck: tidigt, ofta inom ett par timmar efter läggdags.
• Mardröm: minns händelsen dagen efter. Nattskräck: inget minne alls.
• Mardröm: tröst hjälper direkt. Nattskräck: tröst kan tvärtom göra att det håller i sig längre.

Så gör du under en nattskräck

Det svåra med nattskräck är att din instinkt – att lyfta upp, väcka och trösta – oftast är precis fel sak att göra. Att försöka väcka ett barn mitt i en nattskräck kan förlänga den eller göra barnet ännu mer förvirrat. Din uppgift är inte att rädda, utan att skapa lugn och trygghet omkring barnet.

1. Håll dig lugn och sänk rösten. Det här är ingen nödsituation, även om det ser ut precis så.
2. Försök inte väcka barnet. Se bara försiktigt till att hen inte ramlar eller gör sig illa.
3. Dämpa ljuset och minska ljudnivån i stället för att tända allt och sätta igång.
4. Vänta ut det. De flesta nattskräcksattacker går över inom 5 till 20 minuter, och barnet somnar oftast om helt av sig själv.
5. Fråga inte ut barnet om det på morgonen – hen minns ändå ingenting, och frågorna kan skapa en oro som inte fanns där tidigare.

Så tröstar du efter en mardröm

En mardröm är precis tvärtom: ditt barn är fullt vaket, rädd och behöver dig. Här är det helt rätt att trösta. Gå in, var lugn och närvarande, och skynda dig inte att förklara bort drömmen eller lösa något.

• Trösta med kroppen först – en hand på ryggen och en lugn röst: 'Jag är här. Du är trygg.'
• Sätt enkla ord på det: 'Det var en läskig dröm. Drömmar kan inte skada dig, även om de känns på riktigt.'
• Undvik att leta efter monster i rummet – det säger omedvetet till barnet att monster kanske finns. Påminn i stället om att rummet är precis lika tryggt nu som när ni la er.
• Håll återgången till sömn lugn och odramatisk: en kort kram, gosedjuret som brukar finnas där, en nattlampa om det hjälper – och sedan tillbaka i sängen.
• Prata om drömmen i dagsljus, inte klockan tre på natten. Morgnarna är till för att bearbeta lugnt; nätterna är till för att sova.

Varför de svåra nätterna kommer – och vad som gör dem värre

Både mardrömmar och nattskräck ökar när ett barn är övertrött, för mycket stimulerat eller mitt i en förändring. Nattskräck hänger särskilt tydligt ihop med för lite sömn. Mardrömmar tenderar i stället att bli fler under övergångsperioder – ett nytt syskon, skolstart, en flytt – när stora känslor från dagen får utlopp först när det blir mörkt.

Några vanliga orsaker som är värda att titta närmare på:

• För lite sömn totalt, eller en läggtid som hela tiden glider senare
• Skrämmande eller överstimulerande innehåll före läggdags – även program som verkar helt oskyldiga
• En stökig eller stressad kväll utan lugnt avslut
• Oro eller stress under dagen som inte hunnit pratas igenom
• Att det är för varmt, eller en blåsa som är för full vid läggdags

Om det verkar vara dagens oro som göder drömmarna är det värt att jobba med själva oron direkt – vår guide om att hjälpa ett oroligt barn går igenom sätt som passar olika åldrar. Och om rädslan specifikt handlar om mörkret finns det mer att hämta i vad du gör när ditt barn är mörkrädd.

En kväll som förebygger de svåra nätterna

Du kan inte trolla bort varenda mardröm, men en förutsägbar och lugn nedvarvning är det allra bästa skydd du kan ge. Ett nervsystem som fått landa innan lampan släcks betyder färre nattskräck och mjukare drömmar.

Sikta på samma ordning varje kväll, och börja tidigare än vad som känns nödvändigt. Släck skärmarna minst en timme före läggdags. Bad, pyjamas, tänder – och sedan en lugn godnattsaga i dämpat ljus. Om ni inte hittat en rutin som håller, går så bygger du en kvällsrutin som verkligen fungerar igenom en version ni kan luta er mot även de tuffa kvällarna.

“Målet är inte den perfekta natten. Målet är den förutsägbara – för det är just förutsägbarheten som en rädd hjärna läser som trygghet.”

— En princip från barnsömnsforskningen värd att tejpa upp på väggen

Ge rädslan en berättelse ditt barn kan hålla fast vid

Små barn kan inte resonera sig ur en rädsla, men de kan ta till sig den genom berättelser. En godnattsaga där en modig hjälte de känner igen möter mörkret och klarar sig igenom det ger ditt barn ett manus att låna när det egna modet tryter — och dagen avslutas med lugn i stället för olust.

Det är här en personlig barnbok verkligen kommer till sin rätt vid läggdags. När det är ditt barn själv som är hjälten, som möter skuggorna och upptäcker att allt är tryggt ändå, landar tryggheten på ett helt annat sätt än om det vore en främmande figur i berättelsen. Våra lugnande godnattsagor och berättelser om mod är gjorda för precis det här — ett mjukt slut som går att upprepa, som ditt barn ser fram emot kväll efter kväll, så att det sista som fyller tankarna innan sömnen är att vara modig och att vara älskad.

När är det dags att prata med BVC eller läkare?

De allra flesta oroliga nätter är en helt normal del av att växa upp, och de brukar försvinna av sig själva. Men hör av dig till BVC eller din läkare om nattskräcken eller mardrömmarna kommer ofta, om de innehåller andningsuppehåll eller ovanliga rörelser, om ditt barn är rädd för att somna varje kväll, eller om dagarna påverkas – att barnet är trött, gnälligt eller inte fungerar som vanligt. Det finns ingen medalj för att kämpa vidare på egen hand.